Bibeln · livet · personligt

Bönesvar

 

 

 

I torsdags (17/1) i bilen på väg hem från jobbet, så började tankarna fladdra kring allt som jag varit med om sedan jag flyttade till Skåne, och Ängelholm. En tanke kom smygandes, att jag kanske skulle skriva ner allt som jag gick och bar på, men sedan då vad skulle jag göra med det nedskrivna. Kanske kunde jag dela med mig till mina klasskamrater, men nej tanken gick vidare till bloggen. Tankarna följdes av ett bibelord, läs Psaltaren 45:2 …”Jag har så mycket att säga. Ja, min tunga är som pennan hos den mest inspirerade diktare ”.


Jag kommer att göra båda delarna, först skriver jag, sedan ska jag berätta min livshistoria/vittnesbörd i kyrkan. När jag skulle berätta för en chattkompis i USA om bibleordet så skrev jag utan att tänka Psaltaren 42:2, och det tog en bra stund innan jag insåg att det här blev inte riktigt rätt, eller? Slog upp och läste; ”
Som hjorten längtar efter friskt vatten, så längtar jag efter dig, min Gud.” Det stämde också ganska bra, för jag har under hösten här haft tvivel som sipprat in i mitt hjärta, och varit aningens nedstämd ett tag.

 

Fast i torsdags morse så lossnade det, och jag fattade ett ännu hårdare tag kring Herrens hand. I början på september började jag få ont i huvudet och mådde illa, först trodde jag att det kunde vara stress/oro. Mycket över att dottern inte trivdes här i Skåne och det var inget kul att börja på en ny skola. Men när det sedan började komma allt oftare och även när jag var på skolan, har missat flera dagar när jag varit där. Så har jag funderat på andra orsaker, visst lite stress kan jag medge, men inte så länge och ofta.

 

Jag tror att jag gjort mig själv sjuk genom att jag hållt igen, det är en hel del som jag inte sagt som jag kanske borde, och frågor jag inte ställt som jag borde, för att jag känner mig dum äver att fråga om sånt som verkar vara självklart för alla andra. (Lite som man gjorde under skoltiden) Sedan har vi det här med ”ny” och ”gammal” i tron, som jag tycker har varit lite jobbigt ibland. Har ofta fått höra att, du som är så ny i din tro. Ungefär som att det varit något ”fel” på mig, att jag inte ”förstår” så mycket…. Det här begriper jag ingenting av…….någon som kan få rätsida på detta?

 

För att inte bli allt för långrandig så här på söndag morgon, så kommer jag att dela upp allt jag skrivit under flera dagar, det blev tre fullskrivna sidor och det tror jag ingen orkar läsa till slut.

 

Ha en välsignad dag!

Kram

 

Annonser

2 thoughts on “Bönesvar

  1. Hej Anna det är så fint det du skriver. Uppenbarelser är så härliga att få, och det har du fått. Att vara ny o gammal i tro…ja det är många gånger ord som människor säger. GUD har gett oss alla ett mått av tro, för oss att använda. Han vill att vi ska växa. Har man bara tro som ett senapskorn kan vi förflytta stoooora berg. Att få större tro behöver vi inte be om, men uppenbarelser som visar oss vidare i Ordet.
    Gud välsigne dig! Gå framåt på det sätt som Gud visar dig.
    /Kram f Maria

  2. Hej Maria!Visst är det skönt ibland att veta att det räcker med en sån liten tro som ett senapskorn för att göra under. Att man inte behöver ha prestaionskrav, utan bara kan vara och vila i tron och i Guds ord.
    Kram
    Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s