Nu har jag tagit mig upp ur diket (igen)

I torsdags så skulle jag nog ha läst ett par rader från mitt tidigare inlägg:
”Det som är tryggt i min relation till Gud är att Han aldrig sätter mig på prov över min egen styrka.”

Vad som hände i torsdags var att jag kände att det som är svårt just nu höll på att knäcka mig helt. Jag satt på toaletten (enda stället som går att låsa i vårat hus;O) och satt där och grät och bad, Gud nu orkar jag inte mer, nu lägger jag ALLT i dina händer, jag har inte förmågan att klara upp det här själv. När jag satt där så fick jag ett bönesvar, läs Jesaja 43. Jag reagerade som ett litet trotsigt barn, nej Gud, jag vill inte ha fler bibelverser, jag vill att du hjälper mig ur dessa svårigheter. Den trygga rösten fortsatte, gå till Jesaja 43.

Jag sa, ok, ok jag ska läsa, och vet ni när jag läste ur Jesaja 43 så stod det så här:
”När du måste gå genom djupa vatten och stora svårigheter, ska jag vara med dig. När du vandrar genom floder av bekymmer, kommer du inte att drunkna!……….för du är så dyrbar för mig, och jag älskar dig.”
Från Hanbok för livet

När jag läst dessa rader och när de sjunkit in, så brast någonting inom mig, och det kom floder med tårar. Nu idag kan jag säga att det var helande tårar som kom.

Idag är vi och dottern i goda händer som kommer att jobba med oss ett bra tag framöver, för att hjälpa oss att gå vidare. Så nu cyklar jag rakt igen, och jag gläds över att Gud höll hårt i mig när det var som jobbigast.

Ett stort tack till alla mina vänner som stöttat oss, och alla bloggis vänner, ni är också underbara.

Var välsignade och ha en underbar dag tillsammans med Gud!

:O)

Andas in andas ut…..

..jag tar en tyst minut.

Ledsen att jag inte kom igång i söndags som jag tänkt. Men bättre sent och alltid :O)
När jag som kristen visar och talar om att jag är ledsen eller att jag har bekymmer. Kan jag ofta höra, -”Men du som är kristen har väl inga problem, du har ju Gud?

Javisst har jag Gud vid min sida, och det är jag glad för. Att jag vet att det finns någon vid min sida när livet sätter krokben. Men bara för att jag leds av Gud så innebär inte det att mitt liv är en dans på rosor.

Ibland så kan Gud och sätta oss troende på prov, det kanske låter grymt, men han hjälper oss framåt i tron, genom att ibland släppa taget. Ungefär som när man lär barnen cykla, först så är man där och hjälper till att hålla i, men när man börjar få balansen så släpper man taget, och kollar om det bär. Ibland cyklar man rakt, och ibland hamnar man i diket.

Cyklar man rakt, så gläds Gud åt min nya styrka, ramlar jag i diket, så är Gud där med en hjälpandes hand och sätter mig på säker mark igen.

Det som är tryggt i min relation till Gud är att Han aldrig sätter mig på prov över min egen styrka. Var trygg i att när du hamnar i svårigheter så leder Gud dig och att Han vet att du kommer att klara det som är jobbigt.

Var välsignade!

Hej igen….

…och ett stort tack till alla ni som stöttat mig den här tiden. Livet återvänder så smått till det vanliga och trygga i vardagen igen. Åker till skolan nu på eftermiddagen, och kommer hem på fredag kväll igen. Så från och med söndag så är det full rulle här igen.

Spelar lite musik så länge, ses på söndag. KRAM